Ja, vad ska man säga... Den vanliga oturen eller???
Fan vad grinig jag blir!
Har man avtalat en tid, så anser jag att man ska försöka hålla den tiden.
Fick ett mejl igår (torsdag) om att en familj i Duluth, GA ville ringa och prata med mig idag (fredag)
vid tvåtiden (Atlanta tid), alltså någon gång mellan åtta och nio Sverige tid.
Hade förberett mig ordentligt, skrivit ut frågor som jag tänkt ställa till familjen, och gått runt i lägenheten större delen av dagen och pratat engelska högt för mig själv, för att inte få för mycket hjärnsläpp i telefon och inte kunna prata. Har dessutom varit hysteriskt nervös hela dagen.
Från och med kl 7 har jag gått runt med telefon i handen och pappren med frågorna och den andra nödvändiga informationen max en meter ifrån mig, knappt så att jag har vågat lämna lägenheten för att gå och handla (med rädsla för att dom skulle ringa när jag satt i bilen, med tanke på att den väsnas väldigt mycket nu när ljuddämparna saknas)
Klockan sju:trettio ringer det! Vågar knappt titta vem det är, men till slut svarar jag och märker till min besvikelse att det inte är familjen. Det är en vän som bjuder hem mig på grillat och öl. Tackar nej, men säger att jag kanske kommer bort en sväng efter att familjen ringt vid åtta tiden.
Klockan blev åtta, nervositeten stiger
Blir helt stel i hela kroppen av nervositeten så fort telefonen piper till.
Klockan blir nio, fortfarande inget samtal
(blir osäker på vilken tidszon dom bor i, och blir ännu mer nervös för att dom kan ringa precis när som helst)
Klockan nio:femton ringer telefonen igen, det är inte familjen den här gången heller, utan farmor som undrar om de hört av sig ännu.
Klockan blir tio, fortfarande inget samtal från USA. (Dubbelkollar mejlen så att dag och tid stämmer, dubbelkollar min profil för att se så att mitt telefon nummer är rätt) blir ännu mer nervös..
Klockan elva.... Still no call... Börjar bli lite smått irriterad!
Klockan tolv, dubbelkollar allt en gång till, då jag ännu inte fått något samtal, och börjar bli ganska frustrerad, men nervositeten börjar åtminstone avta något..
Klockan ett har jag fortfarande inte hört något från dem. Är vid det här laget väldigt arg och frustrerad över att dom bokat upp hela min kväll utan att höra av sig.
Skickar ett mejl till familjen och frågar om det hänt något eftersom dom inte har ringt..
Nervositeten har nu försvunnit helt.
Klockan är nu två, och jag ger upp och går och lägger mig.
Tycker det är väldigt dålig stil att boka en tid för ett telefonsamtal och sen inte ens höra av sig.
tycker dom kunde försökt höra av sig i ett mejl eller liknande om dom fått ändrade planer, men nej då, ingenting har jag hört..
Kunde ha grillat och umgåtts med goda vänner under kvällen, om de ringt på utsatt tid, men nu är hela fredagskvällen förstörd, för att jag gått runt i cirklar i lägenheten och väntat på ett samtal som inte kom.
Det ska bli intressant att se vad dom kommer med för ursäkt sen, om dom svarar på mejlet.
För någon form av ursäkt vill jag ha!
Men men, It's their loss, not mine!
Min vanliga otur att det blir nått sånt här.. Haha!
Har man avtalat en tid, så anser jag att man ska försöka hålla den tiden.
Fick ett mejl igår (torsdag) om att en familj i Duluth, GA ville ringa och prata med mig idag (fredag)
vid tvåtiden (Atlanta tid), alltså någon gång mellan åtta och nio Sverige tid.
Hade förberett mig ordentligt, skrivit ut frågor som jag tänkt ställa till familjen, och gått runt i lägenheten större delen av dagen och pratat engelska högt för mig själv, för att inte få för mycket hjärnsläpp i telefon och inte kunna prata. Har dessutom varit hysteriskt nervös hela dagen.
Från och med kl 7 har jag gått runt med telefon i handen och pappren med frågorna och den andra nödvändiga informationen max en meter ifrån mig, knappt så att jag har vågat lämna lägenheten för att gå och handla (med rädsla för att dom skulle ringa när jag satt i bilen, med tanke på att den väsnas väldigt mycket nu när ljuddämparna saknas)
Klockan sju:trettio ringer det! Vågar knappt titta vem det är, men till slut svarar jag och märker till min besvikelse att det inte är familjen. Det är en vän som bjuder hem mig på grillat och öl. Tackar nej, men säger att jag kanske kommer bort en sväng efter att familjen ringt vid åtta tiden.
Klockan blev åtta, nervositeten stiger
Blir helt stel i hela kroppen av nervositeten så fort telefonen piper till.
Klockan blir nio, fortfarande inget samtal
(blir osäker på vilken tidszon dom bor i, och blir ännu mer nervös för att dom kan ringa precis när som helst)
Klockan nio:femton ringer telefonen igen, det är inte familjen den här gången heller, utan farmor som undrar om de hört av sig ännu.
Klockan blir tio, fortfarande inget samtal från USA. (Dubbelkollar mejlen så att dag och tid stämmer, dubbelkollar min profil för att se så att mitt telefon nummer är rätt) blir ännu mer nervös..
Klockan elva.... Still no call... Börjar bli lite smått irriterad!
Klockan tolv, dubbelkollar allt en gång till, då jag ännu inte fått något samtal, och börjar bli ganska frustrerad, men nervositeten börjar åtminstone avta något..
Klockan ett har jag fortfarande inte hört något från dem. Är vid det här laget väldigt arg och frustrerad över att dom bokat upp hela min kväll utan att höra av sig.
Skickar ett mejl till familjen och frågar om det hänt något eftersom dom inte har ringt..
Nervositeten har nu försvunnit helt.
Klockan är nu två, och jag ger upp och går och lägger mig.
Tycker det är väldigt dålig stil att boka en tid för ett telefonsamtal och sen inte ens höra av sig.
tycker dom kunde försökt höra av sig i ett mejl eller liknande om dom fått ändrade planer, men nej då, ingenting har jag hört..
Kunde ha grillat och umgåtts med goda vänner under kvällen, om de ringt på utsatt tid, men nu är hela fredagskvällen förstörd, för att jag gått runt i cirklar i lägenheten och väntat på ett samtal som inte kom.
Det ska bli intressant att se vad dom kommer med för ursäkt sen, om dom svarar på mejlet.
För någon form av ursäkt vill jag ha!
Men men, It's their loss, not mine!
Min vanliga otur att det blir nått sånt här.. Haha!
Kommentarer
Trackback